Trevlig resa och välkommer åter

jaha, nu var man tillbaka på Koh Chang igen och de känns som vi aldrig har varit iväg, allt är sig likt och det är dött som i graven här. Regnet ligger och trycker bakom cementgråa moln och kylan gör att vi sover med flisfiltar om natten, okej det kan vara så att vi har en sjukt bra fläckt på rummet, för svettigt e de fortfarande i Thailand. Idag är det torsdag och dags för Himmel pary igen, på med jobb tröjan och fyll handen med flyers, hoppas att kvällen blir bra och att turisterna kommer fram ur sina hålor, för dom 10 vi sett hittills kan ju inte vara alla.
När vi anlände hitta vi en bungalow direkt, större än sist lite najsae för samma pris, fick rabatt, antar vi e så sjukt söta :P

Resan hit har varit spännande och ack så lång. Startar från GiliT klockan 8 på morgonen, tar båt till lombok, bil till färjeläget, färja till bali, bil till Kuta, framme 8 på kvällen :P
Från kuta ska vi flyga vidare mot Thailand, och splittras med vår trogne vän Edd som inte har samma destination, efter att ha umgåtts 24/7 i ca 4 veckor känns de tråkigt att säga adjö.
Väl framme vid passkontrollen på flygplatsen tar dom bullens pass, tar henne åt sidan och gör oss väldigt förvirrade, vad händer? sen gör dom likadant med mig och skickar in oss på ett kontor på imigrationesavdelningen. Vi börjar bli lite skakis i knäna och undrar vad som händer, känner oss som två brottslingar. "You have 2 days overstay"... WHAT? hur har detta gått till, typiskt brudigt och klantigt så har ju vi varit där 28 jan till 28 feb, en månad tänker vi och perfekt eftersom man får 30 dagars visa i indonesien. Men detta blev visst 32 dagar och vi fick punga ut med 400.000 rupis var, vilket är nästan 400 svenska. Plus att man redan betalar 150.000 för att lämna landet, så de blev en härlig liten summa för oss den dagen =(

Väl framme i Phuket hittar vi inga flyg eller bussar till bangkok, och almänt stressade vet vi inte vart vi ska eller hur vi ska ta oss nånstans. Vi får tag på en minibuss taxi för 100 bath och säger att vi till till centrum och en bussstation, efter en timme släpper dom av oss nån stans utanför en resebyrå där vi får tag på nattbuss biljetter till bangkok, lite dyrare än vi har tänkt men vi måste.. 12 timmar på en skranglig buss som kör så fort att vi sätter hjärtat i halsen och nervösa försöker få lite sömn... Väl framme i bangkok kl 5 på morgonen vet vi ett ställe inne i stan som säljer billiga biljetter till Koh Chang men taxibilarna vill ha dubblapriset av en sån biljett bara för att köra oss dit. Så vi står trötta och svettiga och hungriga på en bussstationen i bangkok, inga skyltar på engelska och inga turister så långt ögat kan nå... SUCK... tillslut ser jag en skylt där intryckt bland alla thailändska tecken står det TRAT, vilket är stan på fastlandet närmast Koh Chang, varifrån vi vet att man kan ta taxi till färjan och sen åka över av sig själv... Yes, den biljetten köper vi, efter ca 15 minuters "konversation" och träning i kroppsspråk får vi köpt biljetterna och fått veta att denna bussen bara ska ta 4 timmar till Trat, vilket låter helt kanon, och 30 minuter senare är vi på väg...Allt går super smidigt och vi är framme på Lonely Beach på minde än 6 timmar, sjukt skönt efter denna resa..

Med bara 2 veckor kvar av denna resa känns det overkligt att åka hem till vardagen igen, men fått iallafall veta att jag får börja jobba redan 1 April, inte ens en månad kvar, så fixat det iallafall...ska man bara fixa sig ett boende så är allt klappat å klart för en ny sommar i Oslo =)
Håll i hatten alla kära för snart kommer vi hem, bara en aning brunare och erfarnare =)
selesai dari Jessi <3