Nu är det inte långt kvar av våran resa, knappt en månad och det känns rätt sorgligt... Måste ju säga att vi har haft det väldigt bra :) När jag (jessica) skypade med mamma och pappa häromdagen frågade pappa om jag inte längtar hem nått, varpå jag svarar att jo, MATEN, jag saknar maten, att laga mat och att äta nått annat än Nasi Campur (Mixt ris, indonesisk traditionell mat sonm vi äter VARJE dag, 2-3 grr om dagen).. igar lyxade vi med pasta som vi har tillåtit oss att göra en gång i veckan, hehe...
Konstigt nog börjar man sakna saker som man inte ens äter hemma, typ salt lakris, hur ofta äter jag de, aldrig. men bara för att det inte finns så saknar man de sjukt mycket :P
För ett par dagar sen var vi på en 2 dagars trip till Lombok med Edd och Argos, kollade och duschade i vattenfall, åkte runt och titta på ön, var i södra lombok Kuta och sov en natt och morgonen efter var vi uppe tidigt och surfade, åkte ut med en båt med några lokals, till ett ställe med sjuka vågor och där isabell nästan dog två grr, farlig sport det där, men hon är okej nu, inget behöver vara orolig där hemma.. sen åkte vi till en traditionell by, för att se hur Lomboks gamla stammar lever, var som att vara tillbaka till medeltiden.. att det finns folk som fortfarande lever så,...
Nått som vi alla kan vara överens om att vi inte gillar med Lombok är att om försöker roffa åt sig pengar Hela tiden för Allt.. Som när vi skulle surfa, då säger dom efteråt när vi åkt tillbaka att vi ska betala 30 var för båten, och stackars Edd hade inte ens surfat, han hade bara suttit där, sen när vi var i den traditionella byn, da skulle vi skriva i gästboken, och så helt plöstligt ska man fylla ut hur mycket i donation man vill ge, hur smiter man ur den situationen när dom står där med trasiga kläder vid sina ler/halm hus och ber om en slant... dåligt samvete så okej, har har du en 10. sen när vi stannar vid vägen för att kolla på utsikten, då kommer en snubbe när vi ska åka och vill ha betalt för att vi parkera där i 5 minuter, och så håller det på hela tiden, alltid utan förvarning, utan helt plöstligt... så trötta och lite småarga på Lombok var vi glada att komma hem till GiliT :)
Nu har vi en vecka kvar i vårt paradis innan vi ska ta oss uppåt mot Thailand och Koh Chang igen, och sen hem.. UschUsch..
Dagarna på ön består av en knackning i väggen för att kolla att båda är vakna, sen på väg till stammis matstället väcka Edd med 1-2-3 knackningar, skratta när han försöker bryta upp låset för att komma ut och sen äta lite mixrice innan stranden, hänga vid surfstranden ett tag och bada innan vi går till Bion för att hänga med vännerna, hem och duscha, mat igen samma samma, sen till Bion igen, antingen film eller strandhäng med gitarr och sång och Brum (Risvin från Lombok).. Livet är att bara ta det lungt och njuta av stunden, kommer från 2 väldigt rastlösa själar, men vi börjar bli bättre på det nu :)
Ikväll blir det party på Rudys, dans och Brum leva livet, tjohej...
selesai dari Jessi <3
Hej! ja det är tur att jag inte ser vad ni gör ang. surfingen jag skulle väl få spratt. Men annars förstår jag att ni har det underbart med allt ni får uppleva och göra. Vi längtar till eran hemkomst för vi saknar dig Bullen. Ha det gott och ta hand om er PUSS Bullens Mamma me familj
SvaraRadera